Psykosyntesterapi

Psykosyntesens grunder

Roberto Assagioli (1888-1974) var psykiater i den Freudianska skolan och samtida med Carl Gustav Jung. Som nyutexaminerad läkare praktiserade Assagioli psykoanalys, men i likhet med Jung fann han den efter en tid otillräcklig.

De båda tyckte att psykoanalysen lade för mycket fokus på det sjuka och på det som inte fungerade hos människan. Assagioli ville istället se på människan som en i grunden frisk individ, som tidvis kunde fungera sämre. Han bröt sig loss ifrån sin lärare Freud och ifrån psykoanalysen och bildade sin egen skola. Assagioli såg människan som en helhet bestående av kropp, själ, känslor och intellekt.

Hans teori grundar sig på att avgörandet för hur vi mår är hur väl samspelet mellan dessa delar fungerar. Han inspirerades av och använde sig av metoder för terapi ifrån olika tider och olika psykologiska skolor - från psykoanalys och medicin till filosofi, religon och modern vetenskap. Detta helhetstänkande utgör ett dynamiskt utgångsläge för personligt, mellanmänskligt och organisatoriskt växande. Assagioli var tydlig med att psykosyntesen inte ska vara en låst form utan att den hela tiden ska utvecklas och följa med sin tid.

Idag använder man sig inom psykosyntesterapin av metoder och tekniker hämtade ifrån kognitiv terapi (KBT), gestaltterapi, psykodynamisk psykologi, objektrelationsteori, anknytningsteori, existensiell psykologi, meditation, mindfullness, imagoterapi, österländsk psykologi, utvecklingspsykologi samt den Jungianska psykologin.

Psykosyntes - praktisk psykologi

Psykosyntes är en utvecklingsorienterad psykologi som fokuserar på det friska i varje individ. Istället för att se våra personliga svårigheter som begränsande, ser man inom psykosyntesen våra brister och tillkortakommanden som en stor utvecklingspotential.

I varje problem vi upplever finner vi fröet till personlig utveckling och mognad. Psykosyntesen fokuserar på vår potential och hjälper oss att identifiera våra mål och vårt syfte med livet. Genom att anta de utmaningar som dyker upp på vägen utvecklas vi som individer och närmar oss samtidigt våra mål.

Psykosyntes brukar kallas en praktisk psykologi. Den ska inte bara få oss att förstå varför vi beter oss som vi gör utan också hjälpa oss att omsätta våra intellektuella insikter till praktiskt handlande. Då kan vi lära känna oss själva bättre, förstå våra behov och skapa en egen handlingsplan för livet. En handlingsplan som känns meningsfull att följa.

Psykosyntesen används som terapiform och i utvecklingsarbete, såväl individuellt som i grupp och har många tillämpningsområden: I vård och undervisning, i organisationutveckling, ledarskapsutveckling och karriärsutveckling, i handledning och konfliktlösning samt inte minst eget självförverkligande.